SUNDHED, UDVIKLING OG LÆRING - Professionelle perspektiver på børn og unges sundhed. Denna bok ger ett mångsidigt perspektiv på hälsa och lärande utifrån bl.a. socialpedagogiska, utomhuspedagogiska och miljöpsykologiska utgångspunkter. Exempel är hämtade från Nordiska sammanhang men är även applicerbara i en Europeisk kontext.

16 gode ekempler fra Danmark, Finland, Norge og Sverige samlade i en bok tack vare støtte fra Nordisk Ministerråd. I mange år er skolernes fysiske rammer blevet nedprioriteret, og udearealerne fremstår som meget nedslidte og uinspirernde på de fleste skoler. Men situationen er ved at vende. Runt om i Norden er man begynt at istandsætte og omdanne arealerne omkring skolerne till spændende udemiljøer for både leg i frikvartererne og til undervisning i en lang række fag. Fire Nordiske länder bidrager i bogen med hver fire eksempler på gode, velfungerende og inspirerende udemiljøer, der alle inneholder en variation af udfordringer og tilbud till leg og læring.

Boken handlar om den byggda miljön vi har runt omkring oss. En illustrerad introduktion till stadsbyggnad, arkitektur och husbyggnad. Boken beskriver hur en stad kan ha vuxit fram och hur livet där har förändrats under de senaste hundra åren. Den ger grundläggande kunskaper om husens uppbyggnad samt hur man kan avläsa derasw funktion och ålder.

Vägverksregionernas Barnkonsekvensanalyser - en processutvärdering. Rapporten beskriver intervjuer om erfarenheter och reflektioner av barnkonsekvensanalyser som gjorts inom Vägverket 2002-2004. När Vägverket arbetar med barnkonsekvensanalyser gör de det ofta som ett samarbetsprojekt med den eller de skolor som ligger i närheten av det aktuella vägprojektet. Skolbarnen får gå ut och studera sin närmiljö och ta del av planerarnas förslag och bidra med lokalkunskap och även egna förslag. I rapporten intervjuar Pia Björklid ett antal barnsamordnare som lett arbetet med barnkonsekvensanalyser inom Vägverket.

Kunskapsöversikt som beskriver forskning om samspelet mellan barns lärande och fysisk miljö i förskola, grundskola och fritidshem med angränsande utemiljöer. Det är framför allt inom det miljöpsykologiska forskningsfältet som den fysiska miljön beaktats inom lärande- och utvecklingsprocesser. Kunskapsöversikten förväntas bidra till ökade insikter i den fysiska miljöns betydelse för barns lärande, och kan användas inom bl.a. lärarutbildningar, arkitektutbildningar och skolor.

Boken presenterar och beskriver de rika möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan oss människor och de miljöer och landskap vi lever i. Författarna är samtliga besjälade av tron på att ett rikt och harmoniskt förhållande till landskapet starkt bidrar till vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Bokens centrala teman, som bygger på estetik och känsla, är kopplingen mellan bl.a.rumslig tillhörighet och ekologisk medvetenhet, sinnlig erfarenhet och boklig bildning, barns lekytor och motorisk utveckling,språk och landskap. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare samt andra personer med intresse för natur, ekologi och friluftsverksamhet.

Arkitektur i skolan För att se världen med nya ögon. Boken vänder sig till lärare och arkitekter som vill arbeta med arkitektur i skolundervisningen. Den berättar om hur arkitekturen och den bebyggda närmiljön kan användas som inspiration och läromedel. I boken finns en innehållsrik sammanställning av en stor mängd läromedel. Här ges också konkreta exempel på hur lärare framgångsrikt arbetar med arkitektur i skolan idag. En internationell utblick visar att man i Finland, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike har kommit långt inom detta område.

En rikt illustrerad exempelsamling och handbok med fokus på skolgårdsutveckling. Skriven på engelska, men lättilgänglig. Allt från designförslag till förändringsprocesser behandlas. Boken har tagits fram av Learning Through Landscapes. Se www.tsoshop.co.uk

Boken behandlar bland annat frågor om vad förskolans uppdrag innebär och hur synen på omsorg och bilden av barnet har förändrats, samt hur barndomsforskningen förhåller sig till frågor om barns kompetens och barns beroende. Förskolan diskuteras som en plats för barn, men där också barnen skapar sina egna platser. Vilken plats har förskolan i dagens samhälle och vad har den för betydelse för individuella barn?

Barndom och natur kopplas ofta samman och naturen ses som god för barn. Denna bok ställer frågor om hur dessa tankegångar uppstått. Boken tar sin utgångspunkt i ett projekt vid Tema barn, Linköpings universitet, och de medverkande författarna kommer från olika discipliner och forskningsmiljöer.

En doktorsavhandling som handlar om skolbarns deltagande i planering. Hodneland har lanserat en modell för arbete med den fysiska miljön i skolan MIABE, Model for Increased Awareness of the Built Environment. Hon har genomfört flera försök med denna metod i Osloskolor med barn på mellanstadiet. Rapporten analyserar och utvärderar detta mångåriga arbete. I avhandlingen finns också intervjuer med deltagare som tio år efteråt, nu unga vuxna, får reflektera över sina erfarenheter i projektet.

Målet är att etablera vetande om samspelet mellan pedagogik och arkitektur, mellan barn och rum och om samspelets beskaffenhet. Ett sådant vetande förväntas kunna medverka till en kvalificerad dialog och beslutsunderlag i kommande skolprojekt, samt ingå i arkitekternas verktygslåda. Boken är på danska.

Hur betraktar och använder ungdomar i tonåren sitt bostadsområde och sin stad? På vilka platser i den offentliga miljön vistas de? Vad är det som karakteriserar platserna? Varför söker sig ungdomarna just till dessa platser och hur använder de dem? Boken belyser dessa frågor genom en studie av ungdomar i ett förortsområde i Lund. Resultaten visar att ungdomarna använder den offentliga miljön för att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Sett ur deras perspektiv är den offentliga miljön inte bara ett ställe man vistas på, utan också en plats där man kvalificerar sig för vuxenlivet.

Tonårsrummet utgör en sluten värld som få har insyn i. För tonåringen själv fungerar rummet närmast som ett samhälle miniatyr, en viktig plats för vila och kanratumgänge men också som utgångspunkt för ett offentligt liv. Ett 50-tal ungdomar i åldern 15-16 år i Danmark, Norge och Sverige har ställt sina rum till förfogande och i bilder och intervjuer berättat om sina liv och vad rummet betyder för dem. Boken vänder sig till lärare, socialarbetare, fritidspedagoger och andra som arbetar med ungdomar i tonåren.

En antologi från Centrum för Plats och Lärande. I stadslandskapet manifesteras människans makt över naturen. Staden är dynamisk; den skapas och omskapas ständigt i takt med förändrade politiska och kulturella ideal. När olika grupper intar deet offentliga rummet uppstår nya mötesplatser. Bokens författare är Ulla Berglund, Bosse Bergman, Åsa Bäckström, Sofia Cele, Per Hillbur, Maria Kylin, Suzanne de Laval, Mats Lieberg, Elisabeth Lilja, Carina Listerborn, Fredrika Mårtensson, Kerstin Nordin, Ove Sernhede och Petter Åkerblom.

I boken presenteras livet i och utanför skolbyggnaden i två nya skolor, Asgård skole i Köge och Trekronerskolen i Roskilde kommune. Författarna har följt, registrerat och fotograferat barnen och deras aktiviteter under fyra års tid. Barnen och lärarna har intervjuats vid flera tillfällen. Barnen sätter spår i miljön när de använder den. Könsroller diskuteras - avseende hur barnen använder platsen. Några exempel från skolor i Sverige, Norge, Finland och Tyskland presenteras kortfattat. Författarna lät en skolklass få engångskameror och dokumentera sin skoldag och hela projektet beskrivs i boken med bilder.

Hur ska barn och ungdomar ges möjlighet till inflytande i den fysiska samhällsplaneringen? Hur ska deras behov och synpunkter fångas upp och hur ska de komma till tals? Två parter måste mötas: de kommunala planerarna och politikerna å ena sidan och barnen och ungdomarna å andra sidan. En av flera arenor för det mötet är skolan. Mötet mellan barnen och ungdomarna och planerare och politiker bör i första hand ske där de unga finns i stället för i de vuxnas sammanträdesrum.

Rumsliga aspekter på skolans organisation. Syftet med denna bok är att, med fokus på grundskolans äldre elever, belysa samspelet mellan skolhuset och den pedagogiska verksamheten. Författaren, som har många års erfarenhet av skolhusplanering, understryker lokalernas betydelse som stöd eller hinder för arbetet i skolan. Med hjälp av ett antal byggda exempel beskrivs konsekvenserna av olika val beträffande skolans fysiska miljö. Boken är avsedd att utgöra underlag för konstruktiva möten mellan arkitekten och de olika aktörerna i skolhusplaneringen.

Rum för lärande - några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. Denna bok ger exempel från många områden då utomhusmiljön kyfts fram i sin didaktiska kontext kring lärandet: var, när, hur, vad och varför. Författarna har olika utgångspunkter i friluftliv, miljöpedagogik, kultur och historia samt estetik. Här möts praktiska och mer teoretiska resonemang kring plats och lärande.

Forskarseminariet PLATS OCH LÄRANDE arrangerades av Movium - centrum för stadens utemiljö, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm. SLU, Stockholms universitet samt Sveriges Arkitekter. Denna rapport är en dokumentation av seminariet. Rapporten innehåller dessutom de textbidrag som de drygt 60 deltagarna bidrog med inför seminariet, texter som samtidigt utgjorde underlag för gruppdiskussionerna under seminriedagarna på bosön, Lidingö, den 26-27 april 2004.