Fram till 1999 arbetade jag som projekterande arkitekt, med bland annat skolprojekt på ritbordet. 2000-2003 arbetade jag på SAR och Sveriges Arkitekter med att administrera arkitekttävlingar som i några fall handlade om skolor. 1997-2004 var jag doktorand på Arkitekturskolan KTH med skolbyggnader som ämne och blev teknologie licentiat 2001 och teknologie doktor 2004. I min forskning har jag samarbetat i olika externt finansierade projekt med pedagoger knutna till andra högskolor och universitet, men även med en VVS-ingenjör, Göran Stålbom.

Mitt intresse som forskare startar med arkitektens intresse av ”erfarenhetsåterföring”. Vad händer med de skolor vi ritat, efter slutbesiktningen? Hur trivs lärare och elever i en nybyggd skola eller en skola som varit igång en längre tid? Kan man utläsa några positiva effekter av de ambitioner och det engagemang som finns hos arkitekter och andra aktörer i planeringsprocessen?

De fallstudier jag gjort av olika skolor kan läsas som berättelser som följer ett visst mönster. Nya läroplaner och ny pedagogik leder till att skolbyggnader utsätts för förändringstryck. Önskemål och genomförda förändringar går i huvudsak i en viss bestämd riktning. Bland annat handlar det om att avskaffa det traditionella klassrummet och korridoren. Om dessa förändringar leder till något entydigt ”bra” är svårt att säga, däremot utvecklas successivt nya problemställningar. Skolmiljön är ofta en orolig miljö.

Begreppet lärande skulle kunna tydas som processer inne i hjärnan eller som kommunikativa processer mellan sändare och mottagare. Ljus, ljud och inomhusklimat är naturligtvis fysiska faktorer som påverkar lärandet. I min forskning betraktar jag dock lärandet främst som en social process i rummet ”space”. Lärare och elever vistas eller rör sig på olika sätt, ibland individuellt, oftast i grupper, små eller stora, fasta eller flexibla, homogena eller heterogena osv. Rummens utformning och sambanden mellan rummen påverkar därför lärandet på sätt som kan vara mer eller mindre betydelsefulla. Skillnaden mellan traditionella och nya skolor är särskilt intressant i detta avseende.