Konferensprogrammet i sin helhet hittar du här.

Bilder från konferensen hittar du här.

Stockholm under luppen

Sex workshops genomfördes på olika platser i Stockholm på eftermiddagen 26 mars. Sammanfattningar från dessa redovisas nedan tillsammans med frilansfilmaren Kajsa Andersös filmer från de olika platserna.

BARN I PLANERINGEN

Fokus: Hur kan barn och unga involveras i den fysiska planeringen? Vilken professionell nytta har planerare och pedagoger av barns och ungas kunskaper om sin egen livsmiljö? Hur kan vi få dem att begripliggöra sin värld för vuxenvärlden?

Genomförande: Inleddes med rundvandring med Catharina Wiklund, lärare på Bredängsskolan, och landskapsarkitekt Ulla Berglund, SLU i Uppsala. Vi tog del av platser och stråk som är viktiga för barn och ungdomar i området. Ulla Berglund berättade därefter om ett forskningsprojekt hon deltar i där man utvecklar en IT-baserad metod för barn och ungdomar att delta i den fysiska planeringen. Den bygger på självständigt arbete vid datorn där barnen använder sig av digitaliserade kartor för att svara på frågor och markera stråk och platser. Ett grafiskt informationssystem (GIS) används som verktyg för att hantera och sammanställa informationen.

Diskussion:
- Barnkartor i GIS – ett verktyg för barns inflytande i planeringen med framtiden för sig.
- Det behövs länkar mellan barn och planerare.
- Det är viktigt att barnens synpunkter resulterar i "något".
- Skolans största tillgång är dess närmiljö och grönområden.
- Spontanidrottsplatser är även viktiga som mötesplatser.
- Barnen uppskattar synliga vuxna i staden.
- Platsens innehåll är viktigare än hur den ser ut.
Läs mer

PLATSEN, BOENDET OCH LIVSLUSTEN

Fokus:Vad kan vi lära av de boendes erfarenheter av bostadsgården som livsmiljö? Vi prövar – och reflekterar över – gåturen som metod, för att den vägen få syn på faktorer som främjar nyfikenhet och livslust boendemiljön.

Genomförande: Gruppen genomförde en gåtur i Frösunda/Solna ledd av arkitekt Suzanne de Laval, arkitekturanalys sthlm. Stadsdelen är helt nybyggd, men ändå relativ väletablerad. Under gåturen går gruppen runt området och stannar på i förväg bestämda stoppunkter. På varje stopp skriver deltagarna ner sina intryck – vad är bra/dåligt/hur man kan förändra platsen. Turen avslutas med en gemensam diskussion där man går igenom de olika stoppen och vad man upplevde. Diskussionen gav många och varierade perspektiv på de olika platserna. Genom att alla delgav gruppen sina anteckningar filtrerades också vissa gemensamma grunddrag fram.

Diskussion:
- Man upplever platser olika beroende på tidigare erfarenheter.
- Gåturen kan ge aha-upplevelser om hur olika man kan uppfatta en plats.
- Gåturen öppnar för dialog kring platser.
- Gåturen har potential att ge mycket information på kort tid.
- Genom diskussion filtreras olikheter och gemensamma grundintryck fram.
- Att bo är ett sätt att lära. Boende har andra typer av kunskap än planerare.
- Gåtur en metod för kunskapsåter¬föring till planerare.
- Att bo är ett sätt att lära. Boende har andra typer av kunskap än planerare.

MORGONDAGENS SKOLA

Fokus: Hur kan arkitekturen främja lärandet i skola och förskola? Hur påverkas skolan och dess verksamhet av stadsmiljöutvecklingen? Vi reflekterar med utgångspunkt i aktuella projekt och erfarenheter.

Genomförande: Gruppen fick gå på en rundtur på Nya Elementar i Åkeshov, en gammal gymnasieskola som nyligen har byggts om till F-9-skola, under ledning av arkitekt SAR/MSA Lars Lindstaf, Cedervall Arkitekter, samt pedagog Marjanna de Jong, Lärarutbildningen/Malmö högskola Därefter följde en diskussion där deltagarna jämförde sina intryck.

Hur formas morgondagens skola? Utmaningen ligger delvis i att se hur den framtida skolan ska gestaltas, men framför allt i att ta hand om och att anpassa de skolor vi har.

Diskussion:
- Framtidens utmaning - hur ska vi förändra de skolor vi redan har.
- Varför är det så stora skillnader i miljön för små och stora barn?
- Varför finns en uppdelning mellan natur och ytor för lek/spelredskap?
- För mycket fokus ligger på själva skolgården – arbeta aktivt med närmiljön.
- Spontanidrottsplatser – gör dem till en del av den omgivande platsen.
- Det behövs forskning om elevers intressen och kopplingen upplevelse/plats.
- Det behövs helhetsgrepp inom politik och forskning - frågan är tvärgående.
Läs mer

ATT TA STADEN I BESITTNING

Fokus: Är det offentliga rummeten arena för alla medborgare – eller bara för en del av dem? Hur kan vi förstå ungdomar och unga vuxnas beteende för tids urbana utemiljöer.

Genomförande: Anders Carlberg berättade om Fryshusets verksamhet, och hur den har utvecklats sedan starten. Han tryckte på det ansvar vi vuxna har för att ge ungdomarna en meningsfull sysselsättning så att de inte ska behöva ”dra på stan”. Därefter informerade Camila Salazar Atias, informationsansvarig Lugna Gatan, om deras arbete som synliga vuxna i staden och som stödkamrater i skolorna. Slutligen berättade Pål Söderberg om Fryshusets gymnasieverksamhet och tog deltagarna på en rundtur i huset. Urbansociolog Mats Lieberg SLU Alnarp, ledde diskussionen.

Diskussion:
- För eller med ungdomarna?
- Ungdomsperspektiv eller ungdomarnas eget perspektiv.
- Var ligger det nya offentliga rummet?
- Var finns det goda mötet i staden för ungdomarna?
- Platser för spontana möten mellan generationer är viktiga.
- Ungdomens hus, eller ungdomar som en naturlig del av staden?
- Dränerar starka samlande platser som Fryshuset förorten?
- Kommunal förvaltning måste förändras för att hantera ungdomsfrågor.
Läs mer

KUNSKAP I LANDSKAPET

Fokus: Hur bidrar naturen, växterna och djuren till den urbana människans utveckling? Hur kan den moderna staden och dess stadsnära natur och kultur¬landskapet utnyttjas i utbildning, rehabilitering och ungdomsvård?

Genomförande: Gruppen visades runt på Stora skuggans 4H-gård, Norra Djurgården av Annika Jansson, 4H-konsulent, Stockholm och diskuterade hur kontakten med djur och natur påverkar lärandet, under ledning av Lars-Owe Dahlgren, pedagog och didaktiker Linköpings universitet samt Anders Szczepanski, utomhuspedagog, Centrum för miljö- och utomhuspedagogik.

Diskussion:
- Vad lär man sig av att vara i landskapet?
- Vad kännetecknar det lärandet?
- Olika platser ger olika typer av kunskap.
- På 4H-gården kan man förklara abstrakta frågor utifrån det konkreta.
- Tiden mellan fråga och svar har ett värde i sig. Vi behöver ställtid.
- Koppla in människor som har kontinuitet på en plats eller i en aktivitet.
- Måna om tillgängligheten till ”det lilla äventyret”.
- Värna närheten mellan barn och djur.
- I mötet med djur och natur ges möjligheten att stanna upp.
Läs mer

SPÅRA BRUKET AV STADEN

Fokus: Att analysera rummet, platsen och staden kan ge viktiga lärdomar. Hur kan vi locka ungdomar att förstå och fundera på hur staden fungerar? Praktisk rumsanalys – att studera hur folk rör sig och använder stadsrummet, göra frottage och dokumentera färger och ljus – varvades i denna workshop med samtal om vår tids stadsutveckling.

Genomförande: Tillsammans med pedagog Madeléne Westerlund, Arkitekturmuseet, fick gruppen genomföra en undersökning av rummen och platserna i Kungsträdgården. Workshopen skulle påvisa en möjlighet att arbeta med elever i det offentliga rummet och en förståelse av hur vi använder staden. Deltagarna fick pröva på olika sätt att bli medveten om en plats. Deltagarna uppmanades till att börja använda sinnena och notera dofter, stämningar, ingångar och entréer samt uppmärksamma var man hänger. Genom att använda sig av sig själva undersökte deltagarna hur de brukade staden. Utifrån deltagarnas egna teckningar diskuterade de sedan sina upplevelser.

Diskussion:
- Den fysiska verkligen är annan sak än upplevelsen av den.
- Rummet skapas när vi rör oss genom det.
- Alla människor som vistas på en plats har sin upplevelse, sin plats.
- När man rör sig på en plats stimuleras ens lärande.
- En plats och dess aktiviteter består både av en social och en fysisk miljö.
- Den fysiska miljön förstärker/försvagar den sociala miljöns kvaliteter/svagheter.
- För att förstå platsens tidsdimension måste man besöka dem flera gånger.
Läs mer